Västbergahistoria

Västberga Gård har anor från 1600-talet och den första industrin som etablerades i området var ASEA Kabelfabrik på 1920-talet. Många av företagen har varit etablerade sedan 1940-50 talet, då huvuddelen av bebyggelsen uppfördes.

gardenI jordeboken från år 1658 anges Västberga som frälsehemman och på häradstinget ett par år senare rannsakades om huruvida alla säterier verkligen uppfyllde villkoren för att benämnas som sådana. Västberga brukades av bönder och förlorade sin sätesfrihet. I avkortningslängden från 1666 står dock Västberga åter som säteri under Johan von Beijer. Häradsrätten satte som villkor att ägaren borde bebygga godset "sirligt och väl" eftersom ett säteri bör vara "ståndsmässigt" byggt.

Adelssläkterna avlöste sedan varandra och i slutet av 1780-talet övertogs gården av släkten Cederhielm. Den 16 mars 1799 och den 29 juni 18 beskriver "Årstafrun" Märta Helena Reestierna i sin dagbok två besök hon gjort hos överstinnan Märta Ulrika Montgomery, vilken var dotter till friherre Josias Carl Cederhielm.

glad grisFrån år 1877 arrenderade grosshandlaren Sven Erik Dunér Västberga och han blev även greve Erik Josaias Sparres förtrogne i den omfattande tomtförsäljning som skedde inom det markområde som greven skapat sig. Sparre ägde nämligen Västberga, Zachrisberg och Årsta och såg till att tjäna pengar på spekulativ tomtpolitik och genom att utnyttja bostadssituationen i staden hade han inkomster på ohälsosamma bostäder i olämplig terräng innan området inkorporerades med Stockholms Stad. Dunér blev känd som den store lump- och svinkungen. Han ägnade sig åt svinavel i stor skala och det moderna svinhuset, med kringgärdad svinhage låg strax söder om mangårdsbyggnaden, där ASEA Kabel senare kom att uppföra sina fabriker.

År 1916 köptes egendomen av Fastighets AB Västberga och huvudgården brukades av ägaren. Antalet anställda var enligt 1920-års mantals- och taxeringslängd: 1 ingenjör, 1 inspektor, 1 rättare, 1 jordbruksarbetare, 1 kusk, 1 smed, 6 kördrängar, 1 ladugårdskarl, 1 schaktmästare, 1 timmerman, 1 smideshantlangare, 1 mätningsbiträde, 11 grovarbetare och 11 bergsprängare.

Mer omfattande tomtförsäljning kom igång först långt senare, men flera industrier började etablera sig i området. 1920 ägdes Västberga Industritomt nr 1 av Aktiebolaget Elektraverken, som där hade fabriks- och kontorslokaler med sammanlagt 17 anställda. Tomt nr 2 och 4, nuvarande Västbergavägen 35-45, ägdes av Aktiebolaget Liljeholmens Kabelfabrik. Theodor Winborg startade Liljeholmens stubinfabrik 1870 och vid elektrifieringen på 1880-talet började företaget att tillverka kablar och ledningar. 1914 ändrades namnet till Liljeholmens Kabelfabrik och 1916 blev det helägt dotterbolag till ASEA.

Stockholms Stad köpte Västberga Gård 1935 och 1943 planlades det för industrianvändning. Efter det har en succesiv utbyggnad skett. Västberga har fram till idag behållit en blandad företagsstruktur och sin ställning som ett klassiskt företagsområde.

Livet var annorlunda i Västberga med teater, eldslukare och dans....

par i folkparkenI ett skogsparti närmast Södertäljevägen skapades Södra Folkparken år 1915. Det var några medlemmar ur Folkets Hus i Liljeholmen som startade verksamheten. Markytan var 60 000 m2 och där uppfördes byggnad för sommarteater, serveringspaviljong, dansbanor mm. Södra Folkparken blev känd för sina teaterföreställningar. Parken var också ett kärt utflyktsmål på söndagar med familjen.

1927 drabbades Södra Folkparken av en förödande brand och året därpå gick företaget i konkurs. Nöjesfamiljen Lindgren drev parken som nöjesfält innan den lades ner i mitten av 1940-talet. Det som finns kvar av Södra Folkparken är Folkparksvägen, Karusellvägen, Dansbanevägen, Cirkusvägen m.fl., vilka minner om tiden då man förlustade sig i sin egen folkpark. Sedan byggdes bostäder och 1946 gjordes reklam i tidningen för "Ideallägenheter i gamla Södra Folkparken".

Källor:

Brännkyrka hembygdsförenings medlemsblad nr 48/1995,
Hägerstens hembygdsförenings årsskrift 1996,
Hus i Hägersten I Stockholms gatunamn 1982,
Nordisk Familjebok Uggleupplagan,
Stockholms Stadsmuseum,
Söder om Söder nov 1989

Go to top