Hur kommer framtidens Stockholm att se ut?

Det man vet är att staden kommer att vara annorlunda. I VISION 2040 har Stockholm stad tagit fram en målbild för framtidens Stockholm. Vision 2040 är ute på remiss till stadens offentliga aktörer, akademi, näringsliv och civilsamhälle. Här kan du läsa förslaget om hur framtidens Stockholm kommer att se ut. Läs mer.

Självklart har Farsta Företagsgrupp givit sina synpunkter på förslaget - här kan du läsa remissvaret i sin helhet. 

Vi ser positivt på den målbild och ambitionsnivå som Stockholm stad målar upp i sin vision 2040. Där många delar av visionen kring näringsliv, bostadsmarknad och transporter går i samma linje som Företagsgruppens synsätt, vilket är positivt. Ett attraktivt Stockholm bygger på att förutsättningarna för näringslivet blir tydligare.  Här kan vi bara hoppas på att Stockholms stads dialog med näringslivet förbättras och att vi som företagare kommer att märka av en attitydförändring mot näringslivet.

Det skulle vara önskvärt att i slutversionen lyfta och belysa några av de målkonflikter som uppstår när en gemensam vision för Stockholms näringsliv målas upp. Idag är det stora skillnader mellan ytterområden och innerstaden i Stockholm. Läs mer.

/Thomas Windahl

Bilagor:
FilBeskrivningFilstorlekSenast ändrad
Ladda ner den här filen (Farsta FG Remissvar av Möjligheternas Stockholm_Vision 2040 dnr KS 2019_483.pdf)Farsta FG Remissvar av Möjligheternas Stockholm_Vision 2040 dnr KS 2019_483.pdf 133 kB2019-11-14 21:39

                                                                                                                    

Kommunstyrelsen

Pdf till: kommunstyrelsen@stockholm.se

Word-format till: RI-remissvar.SLK@stockholm.se

Remissvar på Vision 2040 med diarienummer KS 2019/483.

Ambitionen i Vision 2040 är på en mycket hög nivå. Uppfylls visionen kommer vi att ha en ännu bättre stad att leva i om 20 år. Det man oroas över är, hur skall det gå till? Nedan påpekar vi några faktorer som vi tror är avgörande för att uppfylla visionen.

AI.

Hur påverkar AI staden om 20 år? En vision om AI-utvecklingen saknas.

 

Näringslivet.

Företagandet är grunden för vår välfärd. Det är här resurserna skapas för att uppfylla visionen. För att få ett mycket bra företagsklimat i Stockholm krävs en mängd förändringar som vi har beskrivit i vårt remissvar på Näringslivspolicyn. Vårt svar bifogas.

 

Infrastruktur.

För att företagen skall kunna utvecklas måste infrastrukturen i staden och kontakterna med världen hela tiden anpassas till behoven där hänsyn måste tas till klimatpåverkan. Några exempel:

 

  • Tillgång till energi främst i form av elektricitet måste garanteras.
  • IT-näten måste anpassas till behoven. Stockholm ligger bra till då vi har bolaget STOKAB. Men vi måste vara snabbare på att koppla upp oss. Företagen får inte ligga sist i kön som vi gjorde med fiberutbyggnaden. Nu ligger vi redan efter med 5G-utbyggnaden trots att vi har världens ledande 5G-företag i staden.
  • Transportsektorn måste utvecklas. Här sker stora utbyggnader av persontransporterna. Men varutransporterna har stora problem, som kommer att öka med en expanderande e-handel. Samtransporter och nattransporter måste utvecklas.
  • Nya system för kontakter och samarbeten mellan människor och mellan företag kan dyka upp. De kan vara både digitala och fysiska. De måste naturligtvis analyseras men de får inte fördröjas av obeslutsamhet eller byråkrati.

Verksamhetsområden.

Våra verksamhetsområden måste bevaras enligt ÖPn. Verksamhetsområdena och blandstäderna måste skötas av staden så att miljöerna blir stimulerande för människor. Här skall bedrivas kreativ utveckling av produkter och tjänster.

 

 

Tillgänglighet.

Stadens tjänstemän och politiker måste vara tillgängliga för medborgarna. Det går idag 20 medborgare på varje kommunanställd. Det måste finnas förtroendeskapande möten mellan företagare och stadens representanter.

 

Personal.

Arbetsmarknaden kommer att vara internationell. Vi måste kunna ta emot personal från andra länder på ett välkomnande och värdigt sätt.

 

Bostäder.

Vi måste skapa balans på bostadsmarknaden. Släpp marknaden fri.

 

 

Med vänlig hälsning

Företagsgrupperna Stockholm

 

 

 

Kent Andersson

ordförande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga till remissvar om Vision 2040.

                                                                                                                                           Stockholm 20191030

 

Kommunstyrelsen i Stockholm

 

kommunstyrelsen@stockholm.se

RI-remissvar.SLK@stockholm.se

Ämne: KS 2019/273

 

Remissvar på förslag till Näringslivspolicy för Stockholms stad, diarienummer KS 2019/273.

 

Bra ambition.

Vi ser det som en bra ambition att staden tar ett helhetsgrepp på näringslivsfrågorna. Bra mål!

  • Mål nummer ett behöver en kvantifiering, kanske antal sysselsatta och ett mått på förändringstakten.
  • Mål nummer två har ett kvantifierbart mål i form av NKI (nöjdkundindex). Men räcker det? Eftersom målet är att ha Sveriges bästa företagsklimat, borde man ha målet att ligga etta i Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna. Hur skall man annars kunna se att man är bäst?
  • Ett ytterligare mål borde vara att planera för verksamheter, arbetsplatser, i ett visst förhållande till planeringen av bostäder. Kanske tre lägenheter – en arbetsplats.

 

Policyn är en plattform.

Policyn är en plattform från vilken handläggningsalternativ och rutiner skall utvecklas där det bestäms vem som gör vad. Det är mycket främja, tillhandahålla, skall inrättas och beaktas i policyn. Att stadens tjänstemän skall ha ett näringslivsperspektiv oavsett funktion i staden är mycket bra. All välfärd börjar med företagande. Det är där resurserna för välfärden skapas.

 

SBRs roll.

FGS finner det mycket bra att SBR ges ett särskilt ansvar, och en samordnare, för samverkan med de renodlade verksamhetsområdena utifrån dessa områdens utpekade strategiska roll i ÖPn.

 

Fyra fokusområden.

De fyra fokusområdena är självklara för att göra Stockholm till en företagsvänlig stad. Frågan är väl om inte bostäder och företagslokaler skulle vara ett femte område.

 

Central funktion.

Under fokusområde 1, Stimulera tillväxt och företagsamhet, nämns under åtgärder en central funktion för lokal näringslivsutveckling. Denna funktion kan vara mycket intressant för att utveckla näringslivet i stadsdelarna. Funktionens ansvar och befogenheter måste naturligtvis specificeras och då kan vi i Företagsgrupperna hjälpa till.

 

En väg in är mycket bra.

Att få personliga kontakter som kan följa med ett ärende är mycket viktigt. Ofta kan man behöva kontakt med tjänsteman men har svårt att hitta rätt. Lägg ut organisationen i de tekniska kontoren på nätet. Det finns ju redan idag för internt bruk.

 

 

 

Långsiktig planering för mark och lokaler.

För bostäder finns det en god planering redan idag. För verksamheter finns det knappast någon. Det behövs åtminstone någon form av reservering av mark för verksamheter. Enligt ÖP skall befolkningen öka med cirka 50% fram till år 2040, det betyder att antalet arbetsplatser också skall öka med cirka 50%. Var skall vi jobba?

 

Lokalt samarbete i stadsdelarna.

Generellt ser vi det lokala näringslivsarbetet som viktigt. Skall stadsdelarna utvecklas i någon form av balans mellan t ex antal boende och antal arbetsplatser är det mycket bra om detta kan behandlas i stadsdelarna. De har ett par uppgifter i policyn

  • skall lotsa företagen rätt in i staden och
  • skall samarbeta med lokala näringslivet.

Här måste klarläggas vilka befogenheter som det lokala näringslivsarbetet skall få.

 

Ett problem i Stockholm är att alla ärenden skall in till Tekniska nämndhuset. Finns det inte någon möjlighet att delegera ärenden till stadsdelarna? Varje stadsdel i Stockholm är som en medelstor svensk stad. I varje stad finns det en motsvarighet till Tekniska nämndhuset. Det är klart att det blir en betydligt närmare och smidigare samarbete då. Skall Stockholm ha en chans att slå de andra kommunerna i Sverige måste vi i Stockholm tänka om.

 

Kontakter mellan Stockholms stad och företagen.

För att bli en riktigt bra företagarstad måste kontakterna mellan staden företagen bli bättre och naturligare. Det gäller att ordna möten och ge information, som passar mottagaren. Tittar man på Stockholms hemsida om företagsservice och går in under Nätverk och möten hittar man följande:

 

  • Klimatpakten, som arbetar för ett fossilfritt Stockholm 2040,
  • Stockholm Business Alliance som är ett samarbete med ett femtiotal kommuner och
  • Företagsområden och lokala företagsgrupper.

 

Det enda ställe där företagarna kan träffas för att dryfta allmänna frågeställningar är alltså i företagsgrupperna. Men då är inte staden med. Kontakt med staden tas då när det är problem av något slag. Men det finns inget forum för förtroendeskapande samarbete mellan stad och företag.

Inte ens frukostmötena finns kvar.

 

Det senaste brevet Företagsnytt som finns på hemsidan är daterat februari 2019. Det säger allt.

 

Med vänlig hälsning

Företagsgrupperna Stockholm

 

 

Kent Andersson

Ordförande

Staffan Ingvarsson, VD för Stockholm Business Region, gästade vårt medlemsmöte den 1 november. Staffan Ingvarsson presenterade det arbete som görs nu och den plan i form av en Näringslivspolicy som håller på att bearbetas. Företagsgruppen Hornsberg lämna sina synpunkter på policyn den 30 oktober. Idag samarbetar Stockholm med 55 kommuner för att skapa en attraktiv plattform för olika typer av investeringar. Stockholm har många huvudkontor för globala företag och ligger därmed på tionde plats bland världens huvudstäder. Vi har många utmaningar för att fortsätta att hålla denna position. Bostäder, tillgång till kommersiella fastigheter, effektiva och hållbara transportsystem, tillgång till elkraft och internationella flygförbindelser är kritiska faktorer idag och i framtiden.

En titt på näringslivssituationen på Kungsholmen visar att antalet arbetsställen och antalet anställda har ökat med 16-17% sedan år 2013. Det finns 76 000 anställda på Kungsholmen och de arbetar främst med yrken med akademisk utbildning, offentlig förvaltning, vård och ICT. 

Stockholms stads nya Näringslivspolicy har som mål att Stockholm skall ha det bästa företagsklimatet 2025. Alla politiker och tjänstemän skall ha näringslivsfrågorna högst på agendan. Det är viktigt därför att företagandet är grunden för vår välfärd. Satsningar kommer att göras på de befintliga mindre företagen eftersom det är där som de flesta nya jobben skapas. Hittills har man koncentrerat sig på de stora företagen. Stockholm kommer att mäta sina prestationer med ett NKI-index (Nöjd Kund Index).

Mer information finns på de bilder som Staffan Ingvarsson visade som ni kan se i bilagan till detta protokoll.

Vi hade en löpande diskussion med många frågor under hela föredragningen. Staffan Ingvarsson föreslog i slutet på mötet att vi skall ses om ett år igen och stämma av vad som har hänt. Det nappade vi på direkt och kommer snart att boka in detta möte.

Nästa medlemsmöte har vi den 24 januari 2020 då Stadsbyggnadskontoret kommer och visar på de förändringar som skall göras i vårt område, främst förändringen av bussdepån.

Håkan Rosander

070-577 7019 

Bilagor:
FilBeskrivningFilstorlekSenast ändrad
Ladda ner den här filen (20191101 Staffan Ingvarssons bilder.pptx)20191101 Staffan Ingvarssons bilder.pptx 14037 kB2019-11-04 19:05

Vi vill rikta ett stort tack till alla er som kom och förgyllde vårt lunchmöte torsdagen den 17 oktober på det "gamla" hotellet Best Western i Larsboda.

 

Margareta Widholm, ordförande i Företagsgruppen, Lars Jilmstad, ordförande i Farsta stadsdelsnämnd och Karin Lekberg, vice ordförande i Farsta stadsdelsnämnds utvecklings- och näringslivsråd inledde med att gemensamt hälsa samtliga välkomna! Ett 40-tal företagare, stadens tjänstemän, politiker, fastighetsägare mfl deltog.

 

Vi fick lyssna till Fredrik Mannerström från NFF Nordic som berättade om hotellets förändringsresa från Best Western hotell till flyktingboende och nu till lägenhetshotell (alla med egna kök). Lägenheterna kommer ha en storlek på ca 20 - 40 kvm. Vi fick även lyssna till Per Högdin från Telestaden. Telestaden är ett av Stockholms större bostadsprojekt med ca 2000 bostäder, ca 1200 arbetsplatser, skolor och idrottshall. Hela Pers presentation kan du ladda ned, KLICKA HÄR!

 

Evrim Erdal från stadsledningskontoret leder arbetet med stadens nya näringslivspolicy. Målsättningen är att Stockholm ska ha ”Sveriges bästa företagsklimat” år 2025. Stockholm har backat på flera områden jämfört med övriga kommuner. Staden gör en kraftsamling på näringslivsfrågor med ett ställningstagande som är brett förankrat inom staden, stadsdelar, tjänstemän och framförallt i resursmedel. Policyn sätter större fokus på kundnöjdhet hos de befintliga företagen i staden och underlättande för företag att ansöka om bygglov och olika tillstånd. Hela Evrims presentation kan du ladda ned, KLICKA HÄR!

 

Birgitta Holmström från Stockholm Business Region berättade om arbetet med att samordna stadens verksamheter för att möta stadens tio verksamhetsområden. Årsta Partihallar är pilotprojekt. Hela Birgittas presentation kan du ladda ned, KLICKA HÄR!

 

Margareta Widholm från Företagsgruppen berättade om konceptet ”Come lunch with us”. Startskottet är ett samarbete med KTH OpenLab och en självkritisk insikt hos Företagsgruppen om att hitta nya sätt att kommunicera och informera till företagarna i området. Här testar vi med lunchmöte som ett nytt arbetssätt.

 

Ett stort tack till Li på Lucky Asian för den goda maten och servicen, och stort tack till husvärden Fredrik från NFF Nordic som med sina hjälpsamma medarbetare underlättade arrangemanget.

 

/Thomas Windahl

 

Hej!

Efter ett turbulent år för Företagsgruppen Hammarby Sjöstad, där styrelsen avgick i våras, beslöt den extra stämman att göra en nystart för föreningen. Följande personer valdes som styrelseledamöter fram till nästa stämma:

Kent M Andersson, Företagsgrupperna Stockholm, FGS, ordförande,

Leif Nilsson, verksamhetsutvecklare, sekreterare,

Åke Reichard, fastighetschef Atrium Ljungberg, ledamot,

Michael Wäneskog, fastighetschef Vasakronan, ledamot.

Till revisor valdes 

Håkan Rosander, Företagsgrupperna Stockholm, FGS.

 

 

Den 4 oktober var det Företagarnas dag. Det är 36 år sedan vi demonstrerade mot löntagarfonderna och räddade företagsamheten. Så här såg det ut.

Igår den 4 oktober 2019 anordnade Moderaterna ett möte för företagarna. Då såg det ut så här:

Det var betydligt lugnare igår alltså även om salen var full med åhörare. De fyra företagrna är från vänster Albert Haskour, rådgivare åt Nyföretagarcentrum, Anita Roll, VD och grundare av Qtema AB, Annica Carlsson, VD på Arkitektfirman Equator och Martin Sjölander, ägare till restaurang Knut. Ulf Kristersson inledde med att presentera Moderaternas nya budget. Den består av tre delar, Samhällskontraktet, Ett sammanhållet land och tillväxt. 

Ulf Kristersson betonade företagens viktiga roll i att skapa välstånd. Det märkliga är dock hur lite det talas om detta i budgetsammanhang. Där talas det om vad pengarna skall användas till men inte var de kommer ifrån. Och nästan varje år blir det ett ökat budgetutrymme men sällan förklaras vad detta kommer ifrån. Att företagen med sin personal blir duktigare och duktigare varje år i att driva och utveckla sina verksamheter verkar vara något som de flesta tar som en naturlag. Men i denna process skapas de nya resurserna som beskattas och ger pengar till stat och kommun. Det är ingen naturlag, Det är idéer, arbete och samarbete mellan människor som skapar grunden för välfärden. Ulf Kristersson konstaterade att det idag finns 26 svenska stora internationella företag och 23 av dem skapades under åren 1853-1953.

De fyra företagarna pratade alla om behovet av att lösa personalbehov med hjälp av att integrera människor från andra länder. Detta var inte ett tema för dagens möte men alla fyra hade ett intresse av att anställa människor från andra länder. Men det är inte så lätt. Det är byråkratiska problem och bostadsproblem. Anita Roll på Qtema söker efter människor som kan analysera IT-system och hitta fel innan de uppträder. Det är nästan omöjligt att få personal till detta i Sverige. Kunskapen finns inte och då uppstår problemen med att hitta utländsk arbetskraft. 

Förenklade regler, en rörligare bostadsmarknad är krav som vi har hört många gånger. Att det skall vara så svårt.

Håkan Rosander

 

 

Planerna på ett nytt Livsmedelscentrum i Larsboda skrotas. Det skulle bli ett nytt, modernt centrum för Stockholms livsmedelsföretag. Stockholms stads visioner var storslagna. Det skulle bli Fastighetskontorets största projekt genom tiderna, investeringskostnad om 1,2 miljarder. Stockholms stads förmåga att skapa intresse och tilltro till projektet har däremot visat sig svårt. Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg, som köpte stora delar av marken i Slakthusområdet av staden för att bygga nytt, vill inte gå vidare med projektet, då projektets ekonomiska förutsättningar är för svaga. De har andra lösningar för de hyresgäster som finns kvar, enligt Stockholm direkt. Här kan du läsa artikeln i sin helhet, här

 

/Thomas Windahl

Inbjudan till lunchmöte! Klicka på bilden, så får du veta mer - Come lunch with us!

 

Väl mött på en spännande lunch!

/Thomas Windahl

 

 

 

Under ett välbesökt möte i slutet av maj på restaurang Lucky Asian presenterade en grupp KTH-studenter sitt projektarbete om hur man skapar en innovativ företagsmiljö och hur nätverkande kan få ditt företag att växa. Tillsammans med ett 30-tal företagare och politiker fick vi ta del av projektarbetet. Problemformuleringen för arbetet har definierats av Företagsgruppen och Farsta stadsdelsförvaltning. Under arbetets gång har problemformuleringens reviderats för att fokusera på hur man kan aktivera samarbeten mellan företag i Larsboda och Telestaden. Här konstaterades att komplexa utmaningar är en del av vår samtid. Vi är i behov av att hitta nya sätt att tänka och framförallt att göra det tillsammans. Gårdagens sätt att arbeta med företagssamverkan räcker inte för att hantera utmaningar. Detta var alla deltagare eniga om. Här behöver vi hitta tätare samarbeten mellan företagare och övriga intressenter och mellan Larsboda och Telestaden. Under fasen designtänkande har ett flertal idéer generats, vilka finns med i rapporten. Utmaningen för klustertänkande är att det inte finns någon naturlig ansvarsfördelning eller ansvarig över samordning kring samverkan. Här finns möjligheter för Företagsgruppen och fastighetsägare att vara medskapande.

Några sammanfattande punkter från projektarbetet:

  • Kommunikationen spelar en avgörande roll - det går inte att via kommunikation försöka berätta något som inte är sant eller önsketänkande, därför måste kommunikationen bygga på vad man gör. Att göra är att kommunicera.
  • Arbeta mer med sociala medier - det finns flera nya digitala verktyg för att forma och underhålla relationer med medlemmar, företagare och andra intressenter.
  • Ta fram gemensamma event och kulturprojekt mellan Larsboda och Telestaden och Farsta Centrum, vilket stärker Företagsklimatet i området.
  • Samlas under konceptet - L(a)unch with us - återkommande möten för mingel och information mellan företagare, politiker och tjänstemän. Syftet med konceptet är att bygga stark gemenskap bland aktörer i Larsboda och Telestaden.

Här kan du läs rapporten i sin helhet: till rapporten.

/Thomas Windahl

 

Den 5 juni gjordes en trygghetsvandring i Lunda på initiativ från Lunda Företagsgrupp. Deltagare var Annelie Hemström, preventionssamordnare i Spånga-Tenstas stadsdelsförvaltning, polismannen Frank Carlsson och Håkan Rosander från Lunda Företagsgrupp. Vi uppmärksammade en del brister som redovisas i det bifogade protokollet.

 

Hälsningar

Håkan Rosander

Plats

Problem

Ansvar

Bild

Fagerstagatan, vid RagnSells

Överhängande träd över cykelgången

Hässelby-Vällingby SDF

 

Högforsgränd

Grusdumpning

Trafikkontoret, om det är på vägen

 

Fagerstagatan 55

Grushög på vändplan

Trafikkontoret

 

Fagerstagatan 55

Träflis dumpad på gräsmatta

SDF

 

Fagerstagatan 48

Buskar och snår går ut över gångbana.

Trafikkontoret

 

Domnarvsgatan10-12

Överhängande träd och buskage på gångväg

 

Fastighetsägare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Domnarvsgatan 12

 

Fastighetsägare/hyresgäst

 

Domnarvsgatan 21

Uppbruten stolpe från stängsel slängd i vägrenen.

Fastighetsägare/hyresgäst.

Stolpen hör till stängslet runt fastigheten/verksamheten på Domnarvsgatan 21.

 

 

 

Plats?

Omkullvälta och flyttade farthinder

SDF – men redan löst

 

Högforsgränd 4

Oklippt och oskött.

Hässelby-Vällingby SDF

 

 

 

Fastighetsborgarrådet Dennis Wedin och stadsdelsnämndens ordförande Ole-Jörgen Persson.

 

Spångas-Tensta stadsdelsnämnd hade bjudit in till ett stormöte om näringslivs- och utvecklingsfrågor i Spånga. Närvarande var trafikborgarrådet Daniel Helldén och fastighetsborgarrådet Dennis Wedin. Inbjudare var stadsdelsnämndens ordförande Ole-Jörgen Persson. Daniel Helldén var tvungen att lämna diskussionen innan föreställningens avslut och kunde därför inte vara med på bild.

Presentationerna handlade om trafik, parkering och bostadsbyggande i Spånga. Det är mycket på gång i vårt område.

Från Lunda Företagsgrupp framförde vi vikten av att det förutom bostäder bereds plats för näringslivet. Stockholms befolkning skall öka med 50 % till år 2040. Det betyder att vi också behöver 50 % fler arbetsplatser. För närvarande byggs flera av Stockholms stads industriområden med bostäder. Det blir mindre och mindre plats för arbetsplatser. Moderna verksamheter består i stor utsträckning av kontor, som mycket väl kan byggas i närheten av bostäder. Gör det! Då kan fler människor bo i närheten av arbetet och spara både tid och minska negativ klimatpåverkan genom mindre arbetsresor. Lunda företagsområde är idag i stort sett fullbyggt. Inom 7-8 år kommer ett antal ytor att bli disponibla när Förbifarten är byggd. Dessa områden måste bevaras för verksamheter. Lunda är ett av Stockholms stads tio verksamhetsområden, som skall bevaras för företag, där vi i viss utsträckning får låta, lukta och hantera gods och förnödenheter till stockholmarna. År 2040 skall 50% mer gods transporteras till oss som bor i Stockholm. Mycket av godset skall transporteras i små paket direkt till våra hem. Det kräver att vi kan transportera godset på ett rationellt sätt. Gatorna måste vara framkomliga. Vi kör antagligen med elektriska bilar men vi måste komma fram.

Vi får inte glömma att företagandet är grunden för vår välfärd, utan företagande har vi ingen välfärd. Alternativet är nämligen självhushåll och då har vi ingen välfärd.

Håkan Rosander

070-577 7019

 

 

  

 

 

Torsdagen den 23 maj träffades ett tiotal personer på ett medlemsmöte hos ICA Maxi. Vi fick vara med om en mycket tidig visning av en rekryteringsrobot. Åsa Edman Källströmer, VD för rekryteringsföretaget TNG Group, visade oss Tengai, som är en talande robot. Roboten är nyutvecklad och TNG har laddat den med relevanta frågor. Roboten används i en första intervjufas vid rekryteringen. Svaren från den sökande spelas in. Eftersom det är en robot har den inga fördomar, som vi människor har. Alla, som skall anställa personal, påverkas av ålder, kön, utseende, ras mm. Vår fördomsfullhet kan innebära att vi utesluter personal, som är lämpliga för jobbet. Faktorer som är viktiga att bedöma är t ex kunskap, erfarenhet och begåvning. Enligt TNG är begåvning den viktigaste komponenten. Här kunde vi alltså se hur AI kan ta över arbetsuppgifter. Spännande var det.

 

  

Tengai

 

ICA Maxi

Mats Larsson på ICA Maxi bjöd på en god lunch och vi fick lära oss vad som händer bakom kulisserna i butiken. Mats visade oss ICAs organisation i grossistledet och även hur ICA Maxi styrs med sina 150 anställda personer. Varje morgon är det samling framför en planeringstavla på varje avdelning där åtgärder föreslås och bestäms. Avdelningscheferna har sedan en likadan genomgång tillsammans. Såg ut att vara en mycket rationell styrning i en butik med väldigt många kundbesök och stora ytor att bevaka och utveckla där åtgärder måste vidtagas varje dag. Ett nytt kök har installerats och här lagas alla måltider som säljs i butiken.

En mycket givande lunchtimme och ett stort tack till ICA Maxi som ställde upp med mat och lokal.

Håkan Rosander/ 070-577 7019

 

 

 

Möte med BRÅ den 7 maj 2019.

Polisen rapporterar att det är lugnt i området Spånga-Tensta stadsdel. Våld mot polisen har i princip upphört. Det beror bland annat på att många brottslingar nu är inburade. Narkotikaförsäljningen har delvis flyttat på sig, från Tensta mot Hjulsta beroende på kameror och polisens aktiviteter.

MTR rapporterar att plankning fortfarande förekommer. Det är ett tekniskt problem. Att flera personer passerar spärrarna på ett kort genom att gå tätt intill varandra visar på en teknisk svaghet i nuvarande system. Men det fungerar på andra håll i världen.

Räddningstjänsten rapporterar att hoten mot personalen under utryckning är nästan helt borta.

Järva Fastigheter rapporterar att inbrotten har minskat kraftigt från att ha legat på 90-100 inbrott blev det 14 förra året. Fantastiskt.

Spärrvakterna i Tensta tycker att jobbet är trist nu, alla betalar. Man har inte mycket att göra.

Från kommunen rapporteras att man gjort provköp av tobak i 28 av stadsdelens 35 försäljningsställen av tobak. I fyra butiker kunde minderåriga köpa tobak. Trygghetsvandringar kommer att göras i stadsdelen.

Det var mycket positivt på mötet alltså. Vi får hoppas att det håller i sig. Men det finns problem. Vi återkommer när protokollet från mötet är klart.

Håkan Rosander

 

Idag träffade vi Staffan Ingvarsson, nybliven VD för Stockholm Business Region (SBR), och Ulrika Rosén från Invest Stockholm. Från FGS deltog vår ordförande Kent Andersson och Håkan Rosander. Vi påpekade att vi gärna ser att staden utnyttjar vår organisation för att bygga upp relationerna mellan företagen och staden. 

För Stockholms stad är det mycket viktigt att vi får till stånd företagsgrupper i alla verksamhetsområden. Vi kunde rapportera att vi kommer att ha nästa möte i Akalla den 22 maj och att vi har tillräckligt många intresserade företag för att kunna starta upp en förening. Stockholms stad håller på att arbeta fram en näringslivspolicy som skall beskriva hur staden internt skall behandla olika näringslivsfrågor. Ett förslag skall vara klart den 15 juni och då kommer vi att få ta del av den och lämna våra synpunkter. SBR skall också under år 2019 utarbeta en strategi för att utveckla stadens verksamhetsområden.

Pilotprojektet i Årsta är mycket viktigt för utveckling av hur samarbetet mellan staden och företagsgrupperna skall fungera i framtiden. Arbetet är inne i ett intensivt skede och har en egen projektledare från SBR som tillsammans med flera arbetsgrupper i Årsta går igenom konkreta problem. 

Från FGS påpekade vi att det är mycket viktigt för oss att det finns ett aktivt intresse för näringslivsfrågorna i de olika stadsdelarna. Vi kunde meddela att det på flera håll har märkts en positivare inställning i flera stadsdelar under år 2019. SBR meddelade att ett Mayors Advisory Board har bildats och det har haft ett första möte. 

Bostadsbyggandet har under många år varit intensivt vilket har påverkat många företag som tvingats flytta. Vi påpekade att då vi i Stockholm skall bli 50% fler innevånare år 2040 betyder det också att vi behöver skapa 50% fler arbetsplatser. Var skall de vara, hur skall de byggas upp? Eftersom de flesta nya arbetsplatserna består av kontor kan dessa blandas med bostäder. Stockholms stad har sagt att man skall börja göra det. Den senaste presentationen av nya bostäder är Alvik, som idag har 4.000 arbetsplatser. Dessa skall nu rivas för att göra plats för 1.700 lägenheter. Detta rimmar alltså mycket dåligt med planerna på att blanda bostäder och arbetsplatser. Ett annat sorgligt kapitel är Slakthuset. Var skall matproduktionen för stockholmarna ske i framtiden? Detta är en bransch där många företag är beroende av varandra och bör därför finnas samlade inom ett koncentrerat område. Det ser inte ut att bli fallet. Vi hoppas att den nya strategin för byggande av både bostäder och företag kommer att slå igenom i den framtida planeringen av staden. 

Inom FGSs olika medlemsgrupper hjälper vi idag företag att hitta nya lokaler. Detta gäller både befintliga företag och nya företag som SBR informerar om. Det senare skall SBR och FGS utveckla rutiner för.

Håkan Rosander

070-577 7019

 

   

   

Hej!

Stadens plan för bussdepån mm är nu ute på samråd. Projektet heter Detaljplan för Hornsbergskvarteren. Vi har möjlighet att lämna synpunkter på planen. Skicka gärna synpunkterna till info@hornsberg.com så kan vi göra en gemensam skrivelse från Företagsgruppen Hornsberg. Skrivelsen skall vara hos stadsbyggnadskontoret senast den 22 maj. Vi vill ha dina synpunkter senast den 17 maj.

Planbeskrivningen är ganska omfattande så vi har lagt in den på vår hemsida under rubriken Om oss > Dokument. Du hittar sidan här.

Vill du se hela ärendet klickar du här.

Med vänlig hälsning/

Håkan Rosander

070-577 7019

Vi var ett glatt gäng som träffades för en trevlig nätverkslunch på Ballbreaker den 6 maj 2019.

På FGSs årsmöte talade fastighetsborgarrådet Dennis Wedin. Förutom att Dennis Wedins revir ansvarar för många bostadshus i staden har man också hand om 2.800 andra fastigheter. Regimen i stadshuset tror mycket på BIDs (Business Improvement Districts), som är en samverkan mellan fastighetsägare och verksamheter inom geografiskt avgränsande områden. Från stadens ledning vill man också se en översyn av regelbördan för företagen. Trafikfrågan i Stockholm är mycket knepig. Daniel Helldén är en man som lyckas mycket bra i kontakterna med massmedia. Staden satsar inga pengar på Förbifarten under de kommande fyra åren. Förändringar för trafiken måste samordnas när det gäller renoveringsarbeten. Allt är mycket bra noteringar men nu vill vi se handling också. För att klara av distributionen måste samlastning och nattdistribution komma till stånd. 

Från de närvarande på mötet påpekades att för att klara nattdistribution måste kollektivavtalen ändras så att distribution får ske även mellan kl 00 och 05. FGS har i sina remissvar strukit under vikten av samlastning och nattdistribution. Skall vi klara av transporterna till 50% fler innevånare år 2040 måste detta fungera. När flera av stadens företagsområden bebyggs med bostäder måste nya områden planeras för företagen. Vi kan inte bara bo vi måste ha arbetsplatser också. Var finns den nya marken för företagen? Frågan blir hängande i luften och det är skrämmande för stadens utveckling. Ett dåligt exempel är bebyggelsen av Slakthusområdet. Ett mycket bra område för bostäder, det medger vi. Och de ursprungliga planerna för matproduktionen, som skulle flytta till Larsboda, såg mycket bra ut. Den fina idén har dock förstörts, speciellt under den förra mandatperioden. Idén med ett samarbete mellan företagens matproduktion, utbildning av nya matkreatörer, utveckling av framtidens mat där Stockholms stad skulle spela en stor roll har förstörts.

Verksamheterna i Stockholms stad, som är i framkant på många områden, kan lätt raseras genom en oförståelse för företagandets villkor. Stockholms stad har